Att välja rätt rengöringsmedel till olika typer av smuts

Brukar du skrubba i en evighet utan att det blir rent? Om du använder ett rengöringsmedel som innehåller för lite av rätt komponenter, blir resultatet ofta sämre. Dessutom konsumerar du onödiga kemikalier som släpps ut i miljö och vattenledningar. Det finns inte en produkt som kan lösa fett, kalk och ta bort smuts samtidigt då all smuts har olika försvar beroende på härkomst. Genom att använda rätt rengöringsmedel kan du spara tid och ansträngning samtidigt som du uppnår bästa möjliga slutresultat.

Balansen mellan kemi, metod, temperatur och tid 

Det finns fyra faktorer du ska ha koll på för att uppnå ett fläckfritt resultat med städningen. Genom att balansera faktorerna i Sinners cirkel kan du få ett fantastiskt resultat. Det består av 1. kemikalier (typ av kemi och pH), 2. mekanisk verkan (metod), 3. temperatur (värme) och 4. tid (verkningstid). Viss smuts kräver längre verkningstid medan annan smuts kan kräva högre värme för att avlägsnas. När ett rengöringsmedel är rätt komponerat av faktorerna för en viss typ smuts blir det ett bättre slutresultat. 

Att välja rätt rengöringsmedel börjar med det vi kallar pH-skalan. Skalan stäcker sig från 0 till 14 mäter hur surt (0), neutralt (7) eller basiskt (14) ett medel är. Olika pH-värden löser olika typer av smuts. Oavsett vilket rengöringsmedel du använder, har den ett pH-värde som fastställer vilken smuts den är mest lämpad för. 

Snabblänkar till innehåll

  1. Rengör fett och oljebaserad smuts
  2. Kalkbeläggningar, salt- och rostavlagringar
  3. Vardagssmuts
  4. Mögeltillväxt
  5. Bakterier och dålig lukt

Rengör fett och oljebaserad smuts

Feta föroreningar får du vanligtvis i köket som kräver ett basiskt (även kallad alkaliskt) rengöringsmedel med ett högre pH-värde, vanligtvis över pH 8. Desto fetare smuts eller sot, ju högre pH krävs. Fet och oljebaserad smuts löser sig vanligtvis lättare tillsammans med värme eller varmt vatten.

Basiska rengöringsmedel är det vanligaste man har hemma i städskåpet. För daglig rengöring av köksytor klarar ett medel över pH 8-9 det mesta, vid tuffare fastbrända feta ytor som exempelvis i ugn krävs ett pH-värde närmare 14. Var försiktigt med att använda basiska medel med ett högt pH-värde på aluminium, laminat och målade ytor. Testa alltid på en mindre yta innan användning.

Ta bort kalkbeläggningar, salt- och rostavlagringar

Kalkavlagringar uppstår när man har en hög mineralhalt i vattnet som efterlämnar vita rester som kan vara svår att få bort. Detta benämns i vattenhårdhet, har man  medel till hårt vatten har man ofta problem med kalkavlagringar. Kolla om du bor i ett område med hårt vatten.

För att ta bort kalkavlagringar, salt- och rostbeläggningar som vanligtvis uppenbarar sig i badrum krävs ett surt rengöringsmedel med ett lågt pH-värde, vanligt under pH 3. Beroende på hur mycket kalk som finns, kan olika sura rengöringsmedel användas. En kalkborttagning har vanligtvis ett lägre pH än en WC-rengöring. Desto lägre pH, ju starkare effekt. Men var varsam och tänk på att alltid följa anvisningarna på förpackningen. Undvik att använda mycket sura rengöringsprodukter på bl.a. naturmaterial. Testa alltid på en mindre yta innan användning.

Bra att veta. Tänk på att duschutrymmen även utsätts för organiska ämnen som döda hudceller och tvålrester. Detta binder en fet beläggning tillsammans med kalk över tid, vilket gör det svårare att få bort. Här krävs också ett basiskt rengöringsmedel som löser upp fet smuts. Det är fördelaktigt att kombinera med en slipande metod (exempelvis skrubbande) för att arbeta bort smutsen tillsammans med rengöringsmedel. 

Öppna ytor som bord, möbler, golv och allt där i mellan

För den vardagliga städrutinen behövs oftast ett mildare rengöringsmedel som är neutralt i pH-skalan. Nästan all smuts i hemmet har någon form av fett och binder lätt till sig smuts, bakterier och damm. Vanligtvis är de neutrala rengöringsmedlen strax över 7 på pH-skalan och gör jobbet mot snällare smuts. Även benämnd som allrengöringsmedel.

Ta bort svartmögeltillväxt

Mögel är en typ av svamp som växer i ytskicket när det är fuktigt under en längre tid. Vänta aldrig med att ta bort svartmögel eftersom det kan vara farligt och sprida toxiner i luften. För att ta bort ytlig svartmögel är det bra att använda ett desinficerande rengöringsmedel som angriper möglet (svamptillväxten) för att få bort så mycket som möjligt.  

Bakterier och dålig lukt

Även om ytskicket ser rent ut kan bakterier och mikroorganismer överleva i dagar som kan orsaka virus och andra smittsamma sjukdomar. För att ta bort bakterier krävs ett desinfektionsmedel som dödar bakterierna och andra mikroorganismer.

Bra att veta. Visste du bakterier är en av de vanligaste anledningarna till dålig lukt? Genom att ta bort bakterier kan du även bli kvitt dålig lukt i exempelvis soptunnor, illaluktande skor och mycket annat i hemmet.

 

3 rengöringsmedel som måste finnas i ditt städskåp

Det finns några rengöringsmedel alla behöver i sitt städskåp som täcker de flesta typer av smuts. Här hittar du vår topp 3 lista.

  1. Ett surt rengöringsmedel avsett för att klara tuffa kalkavlagringar och oxidlösningar. Tips är att ha ett koncentrerat medel som kan doseras utifrån behov (pH under 3).
  2. Ett neutralt allrengöringsmedel för rengöring av enklare vardagssmuts (pH ca 7).
  3. Ett basiskt rengöringsmedel som klarar fettrik smuts som uppstår i köket (pH över 8).

Vanliga frågor.

Vad är ett pH-värde?

Ett pH-värde berättar hur surt eller basiskt en lösning är baserad på pH-skalan. Olika typer av smuts kräver olika pH-värden för att lösas upp.

Tillbaka till blogg

Ämnen: Rengöring 101

Produkterna du behöver